Avslut - Likvidering

Mina händer omsluter mitt ansikte
Jag döljer min smärta
Jag sväljer och sväljer
Men ångesten sitter fast i mitt svalg

Vet inte vad jag gör
Tiden svävar förbi
Finns ingen räddning för någon
I dessa jävla äckliga dagar

Mitt hat växer
Känner ingen glädje
Min inre självaktning är raserad
Mitt hat växer
Trots all godhet runt om mig
Jag är oföränderlig
Evigt torterad

Om allt vore så enkelt
Kan du inte höra mig
Ge mig svar på vem jag är

Jag föddes så här
Kall, hatiskt och full av vrede
Mitt syfte är att förgöra och trasa sönder
Ditt anlete

Mitt hat växer
Känner ingen glädje
Mitt hat växer
Evigt torterad

Jag har kastat bort nyckeln till mitt inre
Jag driver runt i min egen dimension
I väntan på herrens signal

Ett inferno skall infinna sig
I ett eldsvådande hav skall allt förgås

Allt förgås
Allt förgås

Mörkrets furste led mig
Ge mig allt jag begär

Mörkrets furste led mig
Ge mig allt jag begär

Jag drunknar
Känner smaken av blod
Trampar vatten frenetiskt
Det svartnar för mina ögon
Livet rinner iväg

Hur kunde det bli så här
Varför tog jag inte den hand
Som bar mig, såg efter mig
Jag druknade i ditt våld

Jag söker nåd
Finns det en plats
En tid för försoning
Hjälp mig ur detta slaveri

Hur kunde det bli så här
Lossa mina kedjor
Och jag skall återgälda dig
Blodsutgjutelse längs altarens stomme

Ge mig kraften
Att ta mig till ytan igen
Återuppstå genom mig
Ta min kropp i ditt våld
Återuppstå genom mig

Låt mig utföra
Underverk i ditt namn
Fader ta mig under dina vingar

Hur kunde det bli så här
Ett rike nu förpestat av måsten
En värld full av vandrande smittor

Ser allt i revy
Du är inte där
Jag var aldrig vid medvetande

Ser all i revy
Du är inte där
Jag var aldrig vid medvetande
Lever på lånad tid

Längs bergat vandrat
En agnostisk lärling av mörker
Min tidsepok är nu
Redo att möta mitt öde

Låt mig få falla långt, långt ner
Omslutas av styrande hand
Jag faller likt trädens löv

Ta min själ
Ta min framtid
Azrael visa min väg
Ta min själ
Ta min framtid
Låt min vision tala

Mörker ska råda
Kaos ska åter infinna sig
Eviga fackla du heliga eld
Märk mig med din glöd

Ur stinna kroppar ska blodet flöda
Utan nåd låt mig vandra ödets väg

Ta min själv
Ta min framtid
Azrael visa min väg

Människa ty människa er tid är kommen
Den eviga flamman ska återigen
Lysa upp obehagets lustar

Rättens män döm mig
Utplåna rättigheten att styra mig själv
Härska, förgör mig
Utrota Kaos

Jag förvandlas
Mina vener pumpar i takt
Ett växande vansinne
Mitt inre, mitt sinne, min själ
Förgiftas av din närvaro
Dina ord skär i mig som knivar

Hugger tag i min själ
Som snaran runt din hals
Jag önskar dig olycka
Jag önskar dig död
Vill se förruttnelsen
Bryta ner dig
Se dig gräva din grav
Uppleva dina sista andetag

Jag knyter din snara med glädje
Stampar ditt huvud mot betongen

Nattens timma slagen
Andetagen ekar djupt
Jag kör in kniven
Mellan dina revben
Ångestfyllda skrik
Varvas med änglars sång
Tiden är kommen för din avgång

Hugger tag i min själ
Som snaran runt din hals
Jag önskar dig olycka
Jag önskar dig död
Vill se förruttnelsen
Bryta ner dig
Se dig gräva din grav
Uppleva dina sista andetag

Jag knyter din snara med glädje
Stampar ditt huvud mot betongen

Livets ironiska klocka
Letar sig mot sitt slut
Tittar ut genom fönstret
Och ser bara misär
Ståendes på en stol med snaran runt halsen
Blodet rinner längs med din sargade kropp
Jag sparkar av benet och låter dig falla

Falla mot ditt slut

Ser livet passera i revy
Allt blev grått
Varför leva när man kan dö
Drömmar om förödelse
Drömmar om död
Ljuset bländar, nattetid försvinner jag

Ser dess perfektion
Dessa radiostyrda äckliga fän
Likt schackpjäser som flyttas systematiskt

Följer ett inrutat mönster
Och flyter som döda ting
I det blodsröda vattnet

Mantelrörelser ekar
Uppradade på knä

Mantelrörelser ekar
Uppradade på knä

Mantelrörelser ekar
Uppradade på knä

Mantelrörelser ekar
Uppradade på knä

Trycker av

Mantelrörelser ekar
Uppradade på knä

Rutinmässigt obehagliga
Tankspriddhet växer sig stark
Vem är du om du aldrig är dig själv
Varför låta sig ledas
När du kan gå din egen väg
Apatiska hjärna svara mig
Stryk mig medhårs, blotta min själ
Ta min värdighet, dränk mig i ditt våld

Beklädd i svart med vit krage
Inviterar du barn till ditt smutsiga liv
Du förmedlar din vidskeplighet till dem svaga
Och tar dom i ditt våld
Med löften om trohet och lycka
Förpestar du sinne och kropp

Ditt sjuka begär
Ditt inre äckliga behag
Inför församlingens barn
Lägger du din hand på oskyldiga

Du utnyttjar den makt du besitter
Knäböjer vid ditt altare
Och ber om nåd

Du skall plågas inför din församling
Inför deras ögon ska du stympas
Vigas i ditt eget blod vid dopfunten
På korset spikas du fast
Du är en lärjunge av pesten
Ett evigt slaveri under mörkret
Har nu blivit din verklighet

Ditt hår ska slitas från din skalle
I såren skall avföringen från församlingen gnidas in
Smärtan du åsamkat
Skall bli din kallelse till herrens bakgård
Din tid är kommen

Lemlästad
Hänger du på korset
Din vita krage har färgats
Av blodets röda stänk
Andetag för andetag
Skall du lida
Blod kramas ut
Ur din äckliga kropp

Andetag för andetag
Ur din äckliga kropp

Du knäböjer vid ditt altare
Och ber om nåd

Nattsvarta nätter
Nattsvarta dagar
Ingen utväg, inget ljus

Vägskälen slut
Stigens ände
Fördärvets ironi
Ni ler för ni vet inte bättre
Ni skrattar åt er egen tragedi

Styrda av hjärnhalvan
Paralyserad av maktens korridor
Knäböjer vid minsta vink
Svaga äckliga kryp
Evig smärta, evig sjukdom

Vägskälen slut
Stigens ände
Fördärvets ironi
Ni ler för ni vet inte bättre
Ni skrattar åt er egen tragedi

Avgrundens hierarki ska fälla dig
Förslava, förgöra
Kryp din hora
Kopplas och släpas längs stupets kant
Skriken ska eka i dalens kam
Människa du äckliga oförstående varelse
Du är inte värd morgondagen
Inte värd morgondagen

Vem är jag, varför just jag
Du är svag, underkasta dig
Låt mig se, låt mig veta
Vid stigens slut ska du svaret veta

Vägskälen slut
Stigens ände
Fördärvets ironi

Vägskälen slut
Stigens ände
Fördärvets ironi

O herre född att dö i din famn
Min tunga börda binder mig
Låt råttorna från underjorden sluka
Mina kvarlevor

Glöden dansar i elden
Det sista hoppet är urkramat
Dagens sista ljusglimt har lagt sig i horisonten

Baserad och likblek
Kryper du mot avgrundens källa
Du söker tröst
Du söker en värmande hand

Allt hopp är förbi
Allt liv i din utmärglade kropp har nu förtvinat
Du är vek, du är en sjukdom
Du förtjänar inte luften som vi andas

Du söker tröst hos den evige
I samförstånd med din själ
Historien förvandlas till aska
Du har ett val, du är en sjukdom

Vidrör kaoset, känn smärtan
Din själ är förlorad
Förslavad av pesten
Du gråter men får ingen nåd
Överlämna dig själv

Det finns inget evigt liv
För en sådan som du
En vidskepligt troende sjuklig individ
Du är förkastad till din undergång

Underkasta dig mörkret
Känn vreden förvandla dig
Du förblir stark
Allierad med mörkrets herre
I samförstånd med din själ

Allt hopp är förbi
Allt liv i din utmärglade kropp har nu förtvinat
Du är vek, du är en sjukdom
Du förtjänar inte luften som vi andas

Parasiter längs gator och torg
Trevande lycksökare söker tröst
Diaboliska kraft, blod, eld, hat
Dränk hoppet i mörker
Dränk hoppet i mörker

Främmande kåpbeklädda gestalter
Intar jordens tunna yta
För varje steg lämnas en öppning till kärnan
En öppning för demonernas urkraft
Flytande lava rinner ur skorpans sprickor
Dränker stad för stad, by för by
Brinnandes i askan lämnas lik för lik
Vålnad för vålnad

Kyrkklockor ljuder
Böneutropen tystnar i takt med napalmens hetta
Kriget är här
Herre O herre låt trumpetens toner dränka historiens bakslag
I täta led marcherar vi fram
I skyn brinnande facklor ståtligt
Från piedestalens topp
ska du styra ditt rike

Trosbekännelsen bryts i det brinnande täcke
Som Lämnas för varje yta som bestigs

Lucifer! Lucifer din eviga eld
Soldat för soldat
Legion för legion
Ave Lucifer

Trosbekännelsen bryts i det brinnande täcke
Som Lämnas för varje yta som bestigs

Lucifer! Lucifer din eviga eld
Soldat för soldat
Legion för legion
Ave Lucifer

Kaosgnostiskt ljus över riket
Tempel! Heliga tempel
Låt din fana vaja för krigets herrar

Diaboliska kraft, blod, eld, hat
Dränk hoppet i mörker
Dränk hoppet i mörker