Dimhymn - Fördärvets Maskineri (2005)

Från mina mörkaste visioner
Verkar allt nu vara
Efter denna svarta resa
Har jag nu slutligen anlänt

Genom svarta skogar
Har jag rest i ensamhet
I mitt sökande efter mörkrets plats
Där jag kan möta min död

Närvaron av min herre
Lucifer, hör mitt rop
Jag skall möta min död denna natt
Strävandes efter ditt mörka kungarike

Bredvid mig är en mörk sjö
Omringad av mörk sorg
Dimman svävar gråtandes över ytan
Ned i detta djupet skall jag sjunka

Månen reflekteras i min knivs kalla stål
Inifrån skogen bevakar ögon
Medan stålet sakta karvar mitt
Kött och mina ådror
Blodet börjar lämna mig och
Jag faller ned i det svarta vattnet
Sakta sjunkandes mot min död

Min död har nu anlänt
Denna natt drunknar jag
I sorgens svarta vatten
Satan, öppna dina portar Открыть страницу с текстом

Fuck

Jag välkomnar dig till livets slutskede
Du har kommit hit för att dö
Du har vandrat och sökt,
Men bara funnit död
Du kommer aldrig att finna något annat

Jag är sinnessjukheten själv
Sadistiskt tänkande, sadistiskt handlande
Låt mig leda dig genom smärtans dal
Dö för mig, dö med mig

Jag kan ej förneka den lust som jag
Känner inför döden
Mina drömmar och mina tankar går
Hand i hand

Reflektioner av mitt inre jag
Reflektioner av mina öppna sår
Jag blöder
Jag är döende Открыть страницу с текстом

Kraftlöshet åt livet, styrka åt Döden
Kaoset tar över och skapar oreda och död
Platser av liv blir sakta fyllda av intet
Glädjen krossas och sorgen får fotfäste

För var dag som går så smyger den sig närmare
Den totala undergången, så frestande

Oreda, kaos och död
Den Ondes vinst, ljusets död

Känn ångesten och gråt
Men det kommer ej att hjälpa
Tag det till dig att livet är en plåga
Ditt förutvarande leende är nu helt borta Открыть страницу с текстом

Självdestruktivitetens gömda sal
Belägen i intet, fri från livslust
Där artärer splittras och blod flödar
En sal blott befintlig genom sorg och hat

Präglad av evigt lidande och evig vämjelse
Ständiga självmordstankar och evig ångest
Blodiga väggar och svarta fönster
Det finns bara tomhet att finna

En återvändsgränd liktydig allt annat
Ett ofärgängligt svävande mellan sorg och hat
En enorm känsla av meningslöshet
En förnimmelse om att livets förlisning är nära

Det går ej att rymma från denna tomhet
Då återfinns inget mer än ändlösa korridorer
Livet sjunker sakta ned i fördärvets hav
Ett bottenlöst hav av ångest Открыть страницу с текстом

En mun som öppnas av skräck
Ett vrål som skänker mig njutning
Ögon som stirrar i blindo
Ditt vidriga blod som nu täcker
Bladet på min kniv...

Alkoholen tar över mitt sinne
Jag skrattar av att se dig lida
Varje skrik är så upplyftande
Jag skall plåga dig för evigt
Likt jag plågar mig själv Открыть страницу с текстом

Ensam i mörkrets oändlighet
Fylld av ängslan och sorg
En vandring bort från livet
En vandring mot döden
Av höstens mörka ögon bevakad
Av månens ljus sedd
I bäckens svarta vatten avspeglad
I skogens dunkel fångad

Viljan att livet lämna
Att av döden omfamnas
I evighetens mörker bestå
Bestå

Utav vindens kyla plågad
Utav livet vaggad till förtvivlan
De sista andetagen
I uppgivenhetens famn

Bortom allt som kallas ljus
Bortom allt som kallas hopp
En ensam skugga svarta tårar fäller
Depression fäst vid hat
Inre demoner blir yttre ögon
Bevakandes i mörkrets evighet

På ändlösa stigar, klädda i mörker
Då de sista stegen inåt skogen tas
Då sömnen slutligen erövrar
Döden sitt slutliga grepp tar Открыть страницу с текстом

En känsla så obeskrivlig
Fyller min trötta själ
Jag skall avsluta mina dagar
Slutligen begravas av tiden

På livets dunkla stig
I mörkret en skepnad jag ser
En röst, den ropar mitt namn
Insikt om att det är dags
Döden står nu mitt framför mig

Mitt förflutna har ändrats
Mitt förflutna är dött
Mitt förflutna har ändrats
Mitt förflutna är dött

Likt ett tempel den framträder
Ur dimman, ur mörkret
En gård omgiven av ensamhet
En mörk stig har lett mig hit Открыть страницу с текстом